Ur Norrländskt arbetsliv under 1700-talet
Länsmansberättelser
H. Wichman 1968
Nordiska muséet

Indals socken (3)

Högagtadt Herr Kronobefallningsman.

Som Högwälborne Herr Landshöfdingen genom högankomne ordres af d. 11 Febr. befalt Kronolänsmännen, at inom innewarande Marti månadens slut til Herr Befallningsman inkomma med omständiga berättelse berörande
landshushålldningen, och huruledes syslorne efter årstiderne warda förättade. Nämligen, om hwarje månad indelas uti fyra weckor och l:o hwarmed allmogen sysselsätter sig hwarje wecka i månaden hela året om, från och med Januari månad till och med December manads slut, och at derwid iackttaga så wäl qwinfolkens som karlarnes giöromåhl, med hwad mera som uti 2:dra, 3:die, 4, 5, 6 och 7:de pungterne i högbemelte ordres omförmäles.
Och ehuru man har swårt at utröna, huru arbetet i hwarje månads weckotahl warder drifwit af begge kiönen, hwartill äfwen kommer sockneboernes olika näringsfång, så har man likwäl deras wanliga sysslor för hwarje månad efter årstiderne, i möijeligaste måtton härmedelst iackttagit, såsom

l:o uti Januari månad. Medan då kortaste dagarne och den strängaste kiölden påstår, hålla manfolken sig gemensamt wid gården, då de laggar kiärill och förfärdigar sin kiörredskap, tröskar till större delen ut sin säd, samt hemförer tilräkelig wed till bränsle, med hwad mera småt de den tiden uträtta kunna. Sedan och wid slutet af denne månaden, och påföljande

2 :o Februari alle de, som då äga tillgång på furuskog, då framförer sine biälkar och sågtimmer, som hösten förut blifwit huggit och i hop förd. Andra åter, som ingen tillgång på furuskog äga, men likwäll hafwa någon tienlig skog till kolning, hafwa och hösten förut huggit och sammanfört kohlweden, den de i nysnämde månad åter framförer til kohlbottnen, densamma inreser, riser och stybbar, upkolar, rifwer, och så mycket de hinna den månaden, framförer till Lagfors och Lögdo bruk, till någon
penningeförtienst i sine kronoutskyllders afbördande. Med detta arbete, som och äfwen med andrä träwerkskiörslor medgår äfwen större dehlen af

3 :o Marti månad. Uti denne och näst föregående Febr. äro en stor dehl, som äro dels ifrån bruken aflägne, dels och intet skog äga at till någon peningeförtienst anw ända, nödsakade at sysselsättia sig med brädförsell, af de ifrån Lungå {= Ljungå} sågswerk i Jemteland, till Österby i Holm sockn nidflotade sågbräder, hwilka de ifrån sistnemde ställe framföra öfwer Holmskogen, en mihl iångt, till Indahls elfwen, och sommartiden desamma utflottar till lastagie platsen. Hwarmed de förtiena, hwad som i kronoutskylderne utgår och den tobak och salt de betarfwa. Uti

4:o April månad, då föret och wägarne blifwa obeqwäma, wistas allmänheten mästedels hemma wid gården, då de huggerr, upreder och framförer giersell och stör, samt bygnadsfång till sine gårdars och höladors reparerande, yrkar mycket på granris och barkskaf för kreaturen af asp och rön. Bygger och reparerar hus och hölador samt binder och förferdigar sin notredskap och lagar åkerredskapen etc:a. Uti

5:o Maii månad upfredes gierslegårdarne, omlages och stänges, säden nidsås och öfwerharfwas, trädesåkren plöjes, wägabygnaden med samnad hand drifwes, kolvveden fälles och barkas, at hafwas i föråd till hösten, slåttlandet afrödjes och rensas; de utsynte swediefallen nidhugges för muhlbetes rensande af them som sådant lagl. är tillåtitt; med en dehl af de nämde syslor och i synnerhet wägabygnadsarbetet fortfares och i början af

6:o Juni månad, då äfwen rätta leketiden till laxfiskeidkandet infaller för de 70 hemansåboer, hwilka för hwar sit land och strand, uparbetade fiskelägen hafwa; på desse dröjjen yrkes hela denne månaden igenom, nämbl. ifrån den tid fiskeleken infaller, som och till någon dehl af nästföljande månad, alt som indrägten och wattulaget i elfwen sig ställer, till hwars och ens mer eller mindre båtnadt eller saknad etc. Derpå följande

7:o Juli månad, sysselsätties både män och qwinnor med höbergningen. Då skulle behöfwas flere arbetare än man mast sakna, i anseende till den brist, som nu för tiden är på tarfwelige legohion och dagswerksarbetare, och som manfolken iblandt, långt ut på höandstiden wistas wid sine notedröjjen, utom det at en dotter eller piga wallar boskapen, så nödgats en stor dehl i brist af tillräckelige arbetare lemna en dehl af höbergningen till dess skiördanden öfwergåt, i synnerhet om säden hastar sig till skiörd. Uti

8:de Augusti månad eller den wanliga skiördetiden. Då är man så wähl sysselsatter med sädens upskiärande, hässiande eller skylande, lin och hampas stråckande och wattnande, som med en del höbergning, hwilken af förenämde orsaker ifrån förra månaden kommit at återsta, i synnerhet på utslatter och starmyror. Då plägar man och, om wäderleken sa fogar sig, in emot slutet af månaden upkiöra och reda sin lösa åker i winterläge etc. Uti

9:de September månad. Då upskiäres och häsias swedjerågen, som kan wanka, nyristningar samt torfröten och nyland upkiöres, då upredes lin och hampa, med hwad mera sma syslor, som förr marknadstiden uträttas kan; sedermera och då Sundswalds marknad öfwerstådt, hwarwid mästedelen både husbondefolk och tienare sig infunnit och bortslumrat några arbetsdagar, så infaller straxt derpå Mickelsmässan, efter hwilken dag både legfolket, som ömsar husbönder, som och de som längre qwarblifvra, måst niuta någre fridagar at laga sine kläder. Uti

10:e October månad yrkar manfolken på bielkars och sågtimers hygget, kolwedens uplumpning och sammanläggande, löffallens hopsamlande och inbärgning samt fäbodgiödslens hopskatande etc.

ll:te Novermber månad. Uti denne månaden, så snart nagot snörim kommer, sa sammanföres det i näst förflutne manaden huggna träwirke, och kohlweden af dem, som med sadant arbete har at sysla, då utföres sommargiöslen på åkrarne samt tröskas och mahls till winters för än qwar{n}vatnet bortfryser. Uti

12:o manaden December, da framföres så mycken långwed till gardarne och deraf så mycket upphugges, at man är dermed hulpin öfwer juhlhelgen. Den öfrige tiden i månaden förnöter en dehl med sine resor till Fahlu marknad. Härmed sluter sig manfolcks syslorne för hela åhret.
Beträffande qwinfolkens förnämbligaste syslor åhret igenom, efter nu för tiden warande bruk, så är till wetande

Att sedan qwinfolken, stillerskan oberäknadt, latit slagta och baka för hushållet till den förestående winteren, sa taga de sig sin wanliga spinning före, och hwarmed de till en början continuera in till medio Deeembris, eller den tid de kommer at rusta till juhl; under hwilken tid de äfwen äro manfolken behielpelige at utföra giödningen på åkrarne. Sedermera och det följande åhrets början, nämbligen i Januari, Febr och Marti månader, hålla de äfwen fort med spinning, hwarunder äfwen begripes notgarnsspånaden, och fortsättes samma arbete till Marti månadens slut. Sedermera i April begynna de at wäfwa, hwarmed fortfares hela den månaden, och som de icke medhinna all wäfnad den tiden, sa låta de med nagon dehl deraf anstå till medio Maii och emedlertid begifwer sig at baka sommarbrödet för hushållen. Faller sädesanden då in så tida, så hielpa de och till at arbeta säden ner i giorden, och sedermera, den öfrige tiden af månaden, håller fort med sin återståndna wäfnad och blekande till merb:te månads slut. Uti derpå följande Juni månad hafwa qwinfolken at sysla med slåttängarnes rensande, samt at sy och
förferdiga de plaggen, som af linne och blagarns wäfnaden för hwarje legohion och barnen äro till sletskläder ämnade, wid hwilken tid äfwen saknas den piga eller dotter, som gåt med boskapen till febodarne. Sotsvediorne måste och i den månaden omstängas, med qwinfolckens tillhielp, hwarutom och de hemansåboer, som eij hafwa nog wäxta söner eller drängar, nödgats betiena sig af qwinfolk wid sine notdröjjen. De 3:ne nästföljande Juli, Aug. och September manader, då qwinfolken och manfolken hafwa förenade syslor, som af föregående är at se, härwid förbigångne.

Härtill kommer Nådige Herr Landshöfdingens infordrade berättelse, hwilka uti 2:dra, 3:die, 4:de, 5:te, 6:te och 7:de pungterne af högankomne ordres blifwit omförmält, nämbl.

l:o angående tröskwagnar: så har mani ödmiukhet at berätta, at utom Herr Kyrkoherdens mazin är allenast en till i socknen, den Säters byemän enhälligt nästledin höst låtit anlägga och i denne wåhr tänker förferdiga, med gutna tackjernsjuhl i wagnen och derefter lämpat smide.

2:o at lia med krak på af socknemännen nästan enhälligt brukas skiördetiden; men handskiära, der hård lägg el:r stenig åker är.

3:o at linbråkningen här i socknen skier för hand med deras sedwanliga bråk, siägta och draga, och at en dehl äfwen brukal handklyftor; på et ställe i Kyrkströmen är och en linhammare inrättadt.

4:o angående kiörningen å trädesåkern, som skahl besås, är till wetande, at sedan den samma wåhren förut blifwit med plogar uppkiörd, så kommer han några dagar derefter at harfwas åtminstone 2:ne resor å rad, och sedermera med släpa eller wält at öfweralt kiöras, at sönderkråssa de skarpa jordklimpar, som förekommer, och at giöra åkeren lös och mör. Sedan åkrarne på före nämde sätt blifwit släpad eller wältadt, up harfwas de å nyo och ahlas. Sedan komma de at ligga 14 dagar eller längre, innan de å nyo kiöres, alt som wäderleken sig ställer ja in emot midsomarstiden, då de äfwer 2:ne gångor harfwas och åter kommer at ahlas. Infaller då sedermera icke mycket rägn, hwarefter ogräs i åkrarne merkes, så blifwa de så liggande till den tid, de komma at kiöras i winterläge.
Brukningen på merb:te åkerfält utföres i Nov. månad, och om wåhren harfwas de en gång, förän de besås, och 2:ne g:r, sedan
sått är.

5:o Hwad angår tiden, på hwilken en bonde, som innehafwer et heman om 12 måhls skatt, anwänder på sin plögning, trädning, såning, inbergning och tröskning af des säd; derom har man med en flitig och derjemte beskiedelig bonde af förenämde skattetal sig underrättadt giort; som afgifwit följande berättelsse:

At sedan han med flere dess wederlikar af 2 tunnors utsäde, hwaraf de i medelmåttige åhrgångor kunna wänta 40, 45 å 50
skylar säd, hafwa om wåren anlagt 8 dagars plögning på de nämde 2:ne tunland trädesåker med en häst och karl, så kommer samma åker några dagar derefter at harfwas, wältas och ahlas, hwartill upgår 5 dagars harfning och 2:ne dagar at wältas och äfwen 2:ne dagar at ahlas, som giör tillsamans för första upredningen af samma trädesåker om wåhren 17 daxwerken. Sedermera eller midsomarstiden harfwas åter förenämde trädesåker; dertill fordras häst och karl 3 dagar, derpå den och ahlas i 2 :ne dagar, som giör tillsammans 5 dagar. 3:die resan kiöres samma trädesåker i winterläge, hwartill äfsven fordras 5 dagars tid.

Nästa wåhr derpå, när samma akerfält skohla besås, harfwas desamma förut en gång i 2:ne dagar; och sedan sått är 2:ne gångor i fyra dagar, så at ifrån den ena wåhren till och med den andra wåhrens sädesand upgåt på åkerkiörsel trettiotre daxwerken, förutan dem, som på nyristningarne anwände blifwit, tillsammans 51/2 wecka.

6:o Och hwad beträffar den tid, eller dagatahl, som fordras till sädens upskiärande och inbergning, så emedan alle 12 måhls bönder icke äro försedde med lika arbetsfolk, så blifwer allenast de dagswerken härwid i agt tagne, som för hwarje sysla fordrat warder. nämbl:n

7:o Sluteligen och hwad angår Nådige Herr Landshöfdingens infordrade berättelse,
huru mycket råg i proportion emot korn utsås på öppin åker, samt om wåhrråg brukas, så warder härmedelst i all underdån. Ödmiukhet tillkiänna gifwit, at wintersädet af rog hoos en dehl kan bestiga till 1/6-del emot korn, men hoos större delen till 1/9-del och 1ll2-dehlv och åter hoos andra, som hafwa ringa utsäde af korn, blir ingen dehl deraf utsåt på åker, som och i allmenhet mycken ringa betydande dehl af nråhrråg här i socknen brukad.

I öfrigit förblifwer Högagtadt Herr Kronobefallningsmannens ödmiuka tienare

Indahl d. 31 Martii 1764.

Lars Dahlström