Indals kyrka
H. Cornell, A. Rappe 1939

Ur Sveriges kyrkor
Konsthistoriskt inventarium
Medelpad, Häfte 2

Medelpad, Västernorrlands län, Indals tingslag, Härnösands stift, Medelpads östra kontrakt.

Indals kyrka. Figur 215
Die Kirche zu Indal. Indal church.

Församlingshistoria
Indal var 1314 eget pastorat utan annex. Sedemera lades, vid okänd tidpunkt, Liden och Holm under Indal, ett förhållande, som ägde bestånd till 1889, då de åter avskildes därifrån.

Kyrkogård
Kyrkogården, som har sin största utsträckning på södra sidan om kyrkan, är i väster, särskilt vid tornet förhöjd i nivå med en enkel kallmur av gråsten. Den inhägnas med ett svart järnstaket med grindar i norr och öster.
Kyrkan har fordom haft klockstapel. I 1726 års räkenskaper omtalas att "klockstapelen... tiäras"; den borttogs troligen vid tornbygget 1848.

Kyrkobyggnaden
Exteriör
Kyrkan består av långhus med sakristia i nordost samt torn i väster (fig 216) Materialet är gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Murarna äro slätputsade i vitt; i hörnen svagt förhöjda, nedlöpande putsband, nedtill enkel putssockel. Yttertaket är å långhus och sakristia avvalmat åt resp. öster och norr samt täckt med svartmålad järnplåt. Under taket å långhus och sakristia ett listverk som även fortsätter å västra långhusgaveln fram till tornmuren.
Tornet avslutas med en svagt karnissvängd, plåttäckt huv med urtavlor; huven uppbär en 4-sidig lanternin; överst en förgylld korsglob.
Vapenhusportalen i västra tornmuren är raksluten, omfattad med lister; över portalen ett insänkt fält med årtalet 1848, däröver ett tvärlagt profilerat listverk. Södra portalen, som före långhusets förlängning åt väster (se nedan) legat i fasadens mitt, är stickbågigt avslutad samt omfattas med rusticerade pilastrar.
Kyrkans fönster äro alla tresidigt avslutade, men inställda i rundade nischer med omfattnigslister. Långhuset har i sydmuren fem, i nordmuren fyra och i östmuren två fönster, tornet likaså två. Sakristians båda fönster (i norr och öster) äro mindre, men av samma typ. - Rundfönster över portalen i söder och å tornet i väster. Ljudöppningar på tornet äro stickbågiga.
Interiör
Från tornets bottenvåning, som utgör vapenhus, leda å ömse sidor trappor upp i första tornvåningen, som har ingång till orgelläktaren. I andra tornvåningen finnes ingång till kyrkans vind.
En raksluten ingång leder från vapenhuset in i långhuset; vid södra ingången ett vindfång, modernt. Dessutom i koret på norra sidan en djup, stickbågig dörröppning, ledande till sakristian.
Innermurarna äro sedan restaureringen 1905 slätputsade i gult och vitt, nedtill en oljemålad schablonbård.
Rummet täckes med ett i öster avfasat tunnvalv av trä, avdelat med fyra gördelbågar och nedåt begränsat av ett kraftigt profilerat listverk av trä. På östra väggen avbrytes detta genom en på kraftiga träpilastrar vilande båge, med dessa utgörande nischomfattning kring altaruppatsen, som framträder mot ljusblå bakgrund.
Kyrkan har trägolv, i koret förhöjt med 3 trappsteg.
Långhuset uppvärmes genom järnkaminer, inställda i grunda väggnischer.
I sakristian, vars golv ligger något högre än korets, har på västra sidan inbyggts ett arkivrum. Platt tak, i nordvästra hörnet en öppen spis.

Fig 216. Plan och längdsektion. Västpartiet yngre än de östra delarna. Grundriss und Längsschnitt. Plan and section.

Byggnadshistoria
Efter vad som uppgives i en äldre kyrkoboksanteckning (från 1669) av kyrkoherden J.Thelaus var det första gudstjänsthuset i Indal ett träkapell beläget i "Glömsta". Den äldsta kända stenkyrkan skulle ha varit uppförd 1480 av dominus Josefus. I Indal liksom på andra hålla är det troligt, att Josefus' arbete icke bestått i nybyggnad utan i ombyggnad av en äldre kyrka. Indals kyrka skall hava varit 25 alnar lång och 12 alnar bred (Hülphers) samt försedd med valv. Vapenhuset ommurade 1693 av Joh. Hiller från Sundsvall, och en ny sakristia byggdes om hösten samma år (Bygdén). De anteckningar, som gjordes av kyrkoherden Thelaus vid rannsakningen 1669, åro avfattade på latin och införda i en av de äldsta kyrkoböckerna. Då de utgöra den enda urkund som talar om Josefus som byggmästare, återgivas de är i sin helhet i översättning:

"Anno 1669 den 6 maj blev efter Kongl. Maj:s förordnande rannsakat i Indal om gravhögar, minnesvärda begravningar och andra gamla minnesmärken, och blev av gamla män berättat som följer. Man lägge märke härtill i följande historiska och muntliga berättelse.
Om Gudstjänstlokalens eller templens beskaffenhet och utseende:
Det första var ett kapell, byggt av trä. Ingen som nu lever kan minnas något synnerligt att berätta därom. Men dess nyckel finnes än kvar. Det stod i Glömsta. Befolkningen visar ännu dess plats. Det andra templet är av sten, uppbyggt av en finsk man benämnd Josefus. I detta förättas ännu gudstjänsten.

1. Om grundens säkerhet
Det är uppbygt på fast och säker grund av sten. Nu är den genom köldens inverkan en smula försvagad, bräckt och förstörd. Den har även stenvall.

2. Om platsens ändamålsenlighet
Det är vidare uppfört på en synnerligen lämplig plats, där luften och vindarna äro hälsosamma. Där finnes även ymnigt vatten i den omkringrinnande ån sam i den härliga och ryktbara Indalsälven, som flyter förbi, vilket är mycket vacker och erbjuder stor nytta, då densamma förekommer rikligt av lax och andra fiskarter.

Fig 217. Interiör mot koret. Blick auf den Chor. Interior towards the choir.

3. Om byggmästarens värdighet och stånd
Byggmästare och förste grundläggare av detta tempel var Josefus, en lärd skarpsinnig och förståndig man, anhängare av den katolska läran, som då för tiden var rådande i dessa trakter. På grund av den oerhört hårda noggranheten i religiöst avseende levde han ogift, skötande det enda templet och de gudstjänstliga förrättningarna.--- Detta tempel byggdes för 189 år sedan eller år 1480 efter Kristi börd. Dess annextempel i Liden uppfördes under 3:dje årdet därefter eller 1483. Han var upphovsman och grundare till jämväl tre andra tempel förutom dessa två, nämligen Ljustorps, Selångers och Sköns.

4. Om hans sorgliga död
Genom ett olycksdigert och plötsligt fall blev han uppslukad av vattnet i Indalsälvens häftiga fåra mellan byn Boda i Medelpad och "Esset" i Jämtland. Här störtar en sidoström ner. Invånarna kallar detta ställe "Strupen". Härifrån följde hans livlösa kropp med älvens hastiga lopp en sträcka av nio mil och fördes av dess vilda ström till gränsen av Indals socken. Bebyggarna kallas denan plats "Ännetsnacken". Där restes ett minnesmärke enligt folkets sed i korsform. Och sedan liket uppdragits ur vattnet jordades det i Indals kyrkogård vid ingången till kyrkans vapenhus under en klipphäll eller ett ohugget och h.o.h. obearbetat stenblock.
Ej heller synes här böra förtigas, att minnesmärket efter den döde, upprest på stranden där han drogs upp, icke blivit förstört av elden som många gånger rasat däromkring och bränt upp skog och gräs som funnits bredvid, utan det står oskadat och välbehållet intill innevarande dag."

Fig 218. Interiör mot orgeln. Blick nach der Orgel. Interior towards the organ.

Omkring 1750 har emellertid kyrkan blivit "för liten mot folk-numern" och man förbereder en nybyggnad eller utvidgnong (1752 "----till kyrkomurmästaren i Stockholm för dess medelte förslag om bekostnaden til vår nya kyrkobyggnad"; 1757 betalas "murgesällen Loström, som reste hit til Indahl från Ljustorp för att meddela oss sitt förlsag om kyrkans utvidgande". Kyrkoherden Petrus Erici Lang verkade för saken med stort nit.
1760 ingås kontrakt med stiftsbyggmästeren Daniel Hagman, året därpå rives gamla kyrkan och uppföres på samma plats den nya, som blev 45 alnar lång och 32 alnar bred. Den var av Hagmans karakteristiska typ: en kullkyrka med trenne tegelvalv (det mellersta stort stjärnvalv); huvudportal i sydfasadens mittaxel; högt och åt alla håll brutet tak; sakristia på nordsidan. Snickeriarbetet har till största delen utförts av mäster Nils Almgren och målningen av Eric Hofwerberg.
Kyrkan, till vars uppförande kollektmedel insamlats från hela riket, invigdes den 6 mars 1763 av biskop Kiörning; vid detta tillfälle hölls "musique av engagerade musicanter".
1848-1849 undergår kyrkan ganska betydliga förändringar. Efter ritning av byggmästaren af Trolle förlänges hon ett stycke åt väster och förses med torn. De Hagmanska valven avlägsnas och ersättas med den nuvarande taktäckningen. Invigning 24 aug. 1856.
Restaurering 1905. Ny restaurering 1938, varvid bl.a. äldre inredningsföremål konserverats och sluten bänkinredning återinförts.

Inredning och lösa inventarier
Altaranordning
Altarbordet är a vitmålat trä, liksom altarringen modernt arbete fr. rest. 1905. Altaruppsatsen (fig 220) är ett rokokoarbete. Mittstycket, vars svängda sidopilastrar uppbära kerubgossar med kalk och palm, flankeras av två profilörer: Tron och hoppet. I överstycket svävar en duva. - De urspr. färgerna ha framtagits år 1938. - Uppsatsen är utförd 1750 av bildhuggaren Jonas Granberg från Klösjö i Jämtland; han nämnes i räkenskaperna första gången 1748, då han utfår skjutspengar för resa " het från Sättna, att taga märcke på altartaflan"; 1752 är "Altartafle Byggarens" arvode utbetalt, 1753 erlägges betalningen för " scilieris taflorne". Av dessa har predelladuken (Nattvarden) alltid suttit kvar å ursprunglig plats. Korsfästelsen i mittstycket, som varit ersatt med undermålig kopia, har år 1938 återinsatts på sin gamla plats (H.220 cm). Skillerierna äro utförda av Eric Hofwerberg. - 1752 betalas målaren Westberg i Sundsvall "för skuggmålningen til altartaflan", varmed väl avses dekorationsmålning å fondväggen.
Predikstol
Predikstolen (fig 221), vars urspr: målning likaledes framtagits år 1938, har bukig korg med konsoler mellan de med förgyllda ornament rikt sirade fälten. Predikstolshimlen, från vilken ett i målning framställt rött draperi nedhänger å väggen, krönes med en korsglob och prydes med musselformer och lamrequiner, på undersidan en gudssol. - Utförd 1729 av klockaren Olof Gietting i Sundsvall för en summa av 324 Rd kpmt; "måleren Mästar Petter Bergström" erhåller 1731 en betalning på 318 Rd kpmt "för måhlningh och förgylning jempte gardinen til den Nya Predikestohlen". 1721 års räkenskaper omtalar betalning för "timbglaset" - nu förkommet.

	Fig 219. Sakristidörren av Jöns Nilsson. 1755. Sakriseitür von Jöns Nilsson. 1755. Sacristy dorr by Jöns Nilsson. 1755.
	Fig 220. Altaruppsatsen av Jonas Granberg. 1750. Altaraufsatz von Jonas Granberg. 1750. Altar-piece by Jonas Granberg. 1750.
	Fig 221. Predikstolen av Olof Gietting. 1729. Kanzel von Olof Gietting. 1729. Pulpit by Olof Gietting. 1729.

Skulpterad dörr
I den stickbågiga ingångsdörren till sakristian sitter en originell och ganska vackert skulpterad dörr (fig 219) Urspr. målning framtagen 1938. På sidorna bårder med vegetativ fyllnad; i mittstycket lejon, erinrande om vissa folkliga varianter av Daniels motivet; upptill en sol med kerubhuvuden, nettill två kraftiga krukväxter. På inskriftststavlan står med röda bokstäver:"FÖRSTA CRÖNICEBOKEN KAP 29 V 17 /JAG WET, MIN GUD, ATT TU PRÖFWAR HIERAT / OCH ENFALDIGHET ÄR DIG TÄCK! / THERFÖRE HAFWER IAG / ALT THETTA UTAF ENFALDIGO / HIERTA FRIWILJELIGA GIFWIT: / JÖNS NILSSON I HARFWOM / HUSTR. MARGIT PERSDOTTER / 1755" (Snickaren Jöns Nilsson var en efterföljare till Olof Gietting, f.ö. mest känd för sina tavelramar, pyramider och andra smärre arbeten. En viss stilretardation är i hans konst påtaglig.)
1905 års öppna bänkinredning ersattes 1938 av sluten.

Fig 222. Medeltida ljuskrona av järn. Eiserner Kronleuchter. Mittelalterlich. Iron chandelier. Mediaeval.

Pyramider
Från den gamla kyrkans inredning bevaras ett par pyramider (fig 218 och 220) med avslutande knoppar. Sidorna äro genombrutna med förgyllt rankverk inom gröna sidolister. Pyramiderna hava ursprungligen tillhört en "Chorbalck", utförd 1727-28 av Olof Gietting, 1729 betalas "måhlaren Gustaf von Strömmen för sitt arbete sampt förgor och måhlaregull till Lectarne, Pyramiderne och chorbalcken".
Läktare
Orgelläktaren har rak bröstning, indelad i fält med åtskiljande kolonnetter, allt ommålat 1938. Speglarna över mittgången hade före 1938 målade musikaliska emblem, lyra och harpa. Vit orgelfasad med förgyllda ornament. Orgel av orgelbyggare Ek.
Nummertavla
Nummertavla (stående på podium). Rokokoarbete. I ramverket musselformer upptill och nedtill med förgyllda initialer: CINC IOS. - H. 127 cm. 1700-talets mitt.
Guéridon
Guéridon, avsedd till fot för dopskål. 3-grenad fot. Vitmålad. H. 93 cm. 1700-talets förra del.
Dopskål
Dopskål av tenn; vanlig form. Stämplad Lars Fredr. Fahlander i Hudiksvall år 1764. Diam. 21, H. 10 cm.
Nattvardskärl
Kalk av silver, förgylld. Stämplar: 1. Stockholms vapen. 2. Q (=1728). 3. P.L. (=Petter Ersson Lund, mästare i Stockholm 1713-1750). 4. Åldermansranka. H. 22 cm. - Patén, tillhörande kalken. Diam. 15 cm.
Oblatask av nysilver; å locket ett kors. Skänkt av kyrkovärden O.P. Nilsson i Arklo 1890. - H.15 cm.
Vinkanna av tenn med lamm på locket. Stämpel: tre kronor.
1755 nämnes "det nya Socknebudstyget ifrån Stockholm". Numera förkommet. Det skulle ersätta ett äldre "sockenbud", omnämnt i 1723 års INV.
Vid Gustaf Vasas silverreduktion 1547-48 fick Indals kyrka bidraga med en förgylld monstans, troligen av silver, vägande 6 lödiga mark 14 lod (KÄLLSTRÖM).
Ljusredskap
Medeltida ljuskrona av järn (fig 222). Ringen är naggad och genombruten med hål samt prydd med ursprungligen sex, numera fem uppstående liljor med hängande löv. Sex fastnitade ljuspipor, ej ursprungliga; i kronans mitt kvarsitter däremot en ursprunglig medeltida ljuspigg. H. 120, Diam. 60 cm.
Ljuskrona av malm, något skadad. Mellan armarna äro solrosor, vid ljuspiporna snäckor. Tre rader pipor med ursprungligen åtta i varje - i den mellersta äro två st. förkomna. - Vanlig 1700-talsform. - H. 180 cm. - Ljuskrona av mäsing. I siraten solrosor. Ljuspipor i två rader om sex i varje. Inskrift å kulan: "GIFVEN I TESTAMENTE AV PÄR JONSSON OCH DESS / HUSTRU INGEBORG ANDERS DOTTER I ÖST-LONING. FÖR / SIG, OCH EFTER AFL:NE STYRMANNEN ANDERS LONING / DEN 1/4 1796". H. 95 cm. - Ljuskrona av mässing. Överst en dubbelörn. Ursprungligen åtta, numera sju ljuspipor i en rad, mellan ljusarmarna blomkalkar. Den tämligen stora kulan under vilket en senare ditsatt, flygande, symbolisk gestalt hänger, har inskr.: "DENNA CRONA ÄR FÖRÄRDT / TILL INDALS FÖRSAMLING / AF HANDELSMANNEN / JONAS DAHLIN / OCH DESS KIÄRA HUSTRU / SARA ASKER, STOCKHOLM DEN 1 MAY 1719". H 75 cm. - Ljuskrona, liten, af mässing, med fem ljuspipor i en rad. H. 45 cm.
Lampett av driven och punsad mässing; i ornamentiken musselformer och vegetativa motiv. På reflexytan inskr.: "FÖRÄRT / AF /ÄNCKAN / CARIN CARLS /DOTTER I BACKEN / ANNO 1762", - H. 38 cm. - En liknande, fast med något ändrad inskr.: "FÖR/ÄRT AF / CARI CARL DOTER / OLOF PÄRS HUSTRU / BAKEN I INDAL SO / ANNO 1770" (fig 225). - Lampetter, 2 st., av driven och punsad mässing, drivet och punsat arbete av oval form med musselliknande överstycke Å ljushållaren en plåt med inskr.: "FÖRÄRAT AF / HANDELSMAN HERR /JÖNS HOLMER MED /DES K. HUSTRU MARGRETA /AEDENIA, TILL INDALS KÖRKA / A.O 1710" - H. 80 cm. - I 1723 års INV. nämnes " 2 st Liusplåtar af träd förgyllte gifvne af Nils Pärsson i Harfworn" - nu borta.
Ljusarm av driven och punsad mässing. I sakristian. L. 45 cm. - Ljusarm av mässing, för predikstolen, vridbar kring ett skaft; 3 ljushållare; under den mellersta en plåt med inskr.: "TILL GUDS ÄRA / HUSETS PRYDNA / TILL GUDZ HUS. FÖRÄRAT AF / NILS PERSON / I HARFWOM" - Ljushållare av järn, medeltida med ristad streckning, skaft stående på tre fötter, avslutat uppåt med kors. Fyra uppåtböjda ljusarmar. - H. 52 cm.
Ljusstake av malm, 3-armad, med stor fotplatta. H. 39 cm. - Ljusstakar, 4 st av malm, enkel form. H. 22 1/2 cm. - Ljusstakar, 2 st., av mässing med vridna skaft. H. 30 cm. - 2 st. d:o. H. 28 cm. - Ljusstakar, 2 st, av malm, 3-armade. H. 45 cm. - Ljusstake av mässing, 5-armad med kula å skaftet. H. 57 cm.
Textilier
Mässhake med årtalet 1747 under korset å ryggvåden. Räk. omnämna densamma: "Låtit i Stockholm förfärdiga en ny mässhade af fint swart sammet med silfwersool på Bröstet, silfwerkors på ryggen och breda silfwergaloner i alla kanterna, hwilken efter Handelsman Eckmands therpå lemnade Räkning, kostar 647,29 R. 81 S". -Ryggstyckets L. 118 cm. - Mässhake, av svart sammet med silvergaloner. Ryggvåden 133 cm. 1700-talet slut.
Kalkkläde av svart sammet. 41x37 cm. D:o 50 cm. i fyrkant. 1800-talet.
I ett INV. fr. 1723 omtalas " 1 st. Mässhake av siden rött och grönt" samt 1 "dito urgammal".
1763 omtalas "Ny håf".

Fig 223. Martin Luther. Målning av Andreas Eklund. 1760. Martin Luther. Gemälde von Andreas Eklund. 1760. Martin Luther. Painting by Andreas Eklund. 1760.

Rökelsekar
Rökelsekar av malm, bronserat. - H.38 cm. 1400-talet.
Indals herdaminne
I sakristian hänger "Indals Herda Minne"; ettbladstryck på pergament i svart träram, tryckt i Uppsala, utan angivet år (mellan 1763 och 1774). H. 60, B. 51 cm. (Fig 224).
Epitafium
Epitafium över Helena Catharina Lilliesköld. Oljemålning på väv i träram. Släktvapen och guldskrift med svart grund. Över vapnet står: "INSIGNIA GENEROSAE FAMILIAE LILLIESKIÖLDIORUM" under "HELENA CATHAR^A LILLIESKÖLD / FÖDD DEN 30 NOVEMB^R 1737 DÖD DEN 8 JANUAR 1776 / GUDS FRUKTAN PRYDDE DIG, DIN SNÄLLA HAND OSS / KLÄDDE / DIN FROMHET MANN OCH BARN OCH ALT HUSFOLKET / GLÄDDE/. TILL ÅMINNELSE APSAT AF DES BITTERLIGEN SÖRIANDE /MAKA MAGR ANDR G OLDBERG, PASTOR INDALENS (IS)" -- H. 126, B. 89 cm.
Porträtt
Porträtt av konung Adolf Fredrik, oljemålning på duk från 1760 av Anders Eklund. Midjebild i ljus kolorit. Konungen framställd i pansar och hermelinsbrämad serafimermantel. Underskrift: "ADOLPH FRIEDREICH, SVERIGES GÖTHES OCH VÄNDES KONUNG S.AC.H.H. (?) ARFVINGE TIL NORIGE OCH HERTIG TILL SCHLESWIG-HOLSTEIN / ANDERS EKLUND PINX 1760". H.112, B. 80 cm. - Ramen är utförd av Jöns Nilsson. - Om kungabilden upplyses i Räk.: "Konung Adolph Fredrics Bröstbild skänckt af herr Eric Johan Drake och des Syste, Jungfru Anna Greta Drake". (Barn av kyrkoherden Mag. Haqvin Drake, död samma år han tillträdde pastoratet, 1745, och Märta Sebrelia.)
Porträtt av Martin Luther, framställd skrivande i en bok; midjebild en face.
På et papper å bordet framför står skrivet: "D. MARTIN LUTHERUS FÖDD I EISLEBEN D. 10 NOV. 1483 DÖD DERSAMMASTÄDES D. 18 FEBR. 1546. LEVANDE AFTAGEN AF LUCA CRANACH DEN ÄLDRE ÅR 1523 OCH SEDAN AF ANDREAS EKLUND MÅLAT OCH SKÄNCKT TIL INDAHLS KYRKIA DEN 10 OCTOBER ÅR 1760". Därunder konstnärens emblem. - H. 102, B. 67 cm. - Enkel svart träram (fig. 223).
En "Jubelfäst Tafla" har funnits, till vilken Jöns Nilsson i socknestugan år 1737 förfärdigat en " en Ny Ramm". Denna ram finnes ännu bevarad och har samma form som ramen på Adolf Fredriks porträtt (se ovan). - Även har här funnits en eller flera av Hedengrans minnestavlor. 1708 uppbär nämligen "konstnären Olof Geting" snickare-, bildhuggare och målarelön " för ramarna gorda på Hedengrans skrifter".
Klockor
Golvur i rokokoform, grönt med förgyllda ornament. Skänkt till kyrkan på 1820-talet. Stod en tid i skolan.
Av Indals tvenne klockor är den äldre och mindre förfärdigad 1706 av Gerhard Meyer i Stockholm; den har emellertid senare (1821) blivit omgjuten av Esaias Linderberg i Sundsvall; ornerad med akatusbårder och ornament. Inskrifter: "IGENOM OFÖRSIKTIGHET BRÄCKT ÅR 1820 / MEN PÅ KYRKANS BEKOSTNAD ÅR 1821 / OMGUTEN I SUDNSVALL AF / ESAIAS LINDERBERG". - "ADAMS BARN! / DIG SKICKA RÄTT ATT DYRKA GUD / DÅ DIG KALLAR KLOCKANS LJUD / OCH D:WID LIKARS GRAF PÅMIN / DÖDENS MÅNGA GIFNA BUD / JEMFÖR SALOM. PRÄD. B 4 V 17 / PSALM 90 12". - Runt klockan överst: "FRÖGDER EDER AF HERRAN OCH GLÄDJENS I RÄTTFÄRDIGE LOFSJUNGER ALLA DE SOM RÄTT SINNADE ÄREN PS. 6 V. VII". - Nederst:"MÅ DINA TIENARES BARN I LANDE BLIFVA OCH DERAS ÄTT UNDER DINA ÖGONS WARD WARACHTIGHET EGA PSALM 102 V 29". H. 82, Diam. 92 cm.
Större klockan är gjuten 1863 av N. P. Linderberg i Sundsvall och prydd med bårder av akantus m.m. Under ett gudsöga med omgivande kerubhuvuden står på ena sidan strofen: "HÖR GUD ÄNNU SIN NÅD DI BJUDA! / SE TEMPLETS PORTAR ÖPPNA SIG. KAN / SKE HÄRNÄST MAN HÖR MIG LJUDA, UPP/LÅTES GRAFVENS PORT FÖR DIG. DU GÅR / EJ MER I HERRANS HUS. DITT RUM BEREDS / I JORDENS GRUS. PS. 323.1" - På andra sidan följande inskrift: "ÅR 1863, DÅ KYRKOHERDEN l. BERGSTRÖM VAR PASTOR I /iNDAHL, BLEF DENNA KLOCKA OMGJUTEN AV N.P. LINDER/ -BERG I SUNDSVALL. hON VAR FÖRUT FÖRSAMLINGENS / MINDRE KLOCKA, MEN HAR NU BLIVIT TILLÖKT TILL / 5/ SKP L 9 M STORLEK GENOM FRIVILLIGA GÅFVOR AF EN / DEL FÖRSAMLINGENS INNEVÅNARE - ÄFVENSOM GENOM AN/ DRA ÄDELMODIGA GIFVARES FRIKOSTIGHET BLAND HVILKA / FÖRTJENA NÄMNAS: GROSSHANDLAREN P.F. HEFFNER I SUNDS/VALL SOM BIDRAGIT MED 1,000 RIKSD, BÖNDERNA ERIC LARSSON / I SÄTER OCH O.P. BERGLUND / I BJÄLLSTA, HVARDERA 200 RIKSD / HANDLANDEN J. NORMAN, NÄMNDEM. HALFVAR BACKLUND I HALL/STA, F. BOND. JACOB JACOBSSON I ÖSTANSKÄR, ENKAN MÄRTA BRITA / LANG I BJELLSTA, BÖND. J.O. YTTERBOM I BAGGBÖLE, E. SÄLLSTRÖM / I BÄCK, N.O. ZÄTTERQUIST I BACKEN, OCH WIFSTA WARFS BOLGA HWAR / DERA 100 RIKSD." Överst runt klockan står: "ÄRA VARE GUD I HÖJDEN OCH FRID PÅ JORDEN MÄNNISKAN EN GOD VILJE". - Nederst: "FADERN BJUDER DIG KALLAR OCK GUDS SON ATT TRÄDA TRÄSTELIG INFÖR SIN NÅDESTHRON". H. 105 cm, Diameter 115 cm.

	Fig 224. "Indahls Herda-Minne". Omkr. 1760. Verzeichnis der Pastoren zu Indal. Um 1760. Register of the rectors of Indal. About 1770.
	Fig 225. Lampett av mässing. Wandleuchter. 1770. Sconce. 1770.

Sammanfattning
I. En äldre medeltida kyrka har funnits i Indal. Omkr. 1480 blir denna ombyggd, ev. helt nyuppförd, av kyrkoherden Josefus. Hans kyrka har med säkerhet enkel, rektangulär planform.
II. Ny inredning: predikstol av Gietting och Bergström (1729), altaruppsats av Granberg och Hofverberg (1750), sakristidörr 1755 av snickaren Jöns Nilsson (Fig. 219 - 221).
III. 1760 rives denna kyrka och en ny uppföres av stiftsbyggmästaren Daniel Hagman. Den var täckt av tre valv, ett större i mitten, öster och väster därom mindre valv. Taket högt och brutet åt alla sidor. Ingång mitt på sydsidan. Bland nya inventarier märks ljusredskap, textilier och epitafium.
IV. 1848 - 49 får kyrkans arkitektur sit nuv. skick: hon tillbygges med ytterligare en fönsteraxel åt v. varjämte tornet tillfogas, allt efter ritningar av byggmästaren af Trolle.
V. Restaureringar 1905 och 1938.

Zusammenfassung
I. In Indal gab es eine ältere mittelalterliche Kirche. Diese wurde um 1480 von dem Pfarrer Josephus umgebaut, vielleicht auch völlig neugebaut. Seine Kirche hatte mit Bestimmtheit einen einfachen rechteckigen Grundriss.
II. Im 18. Jahrhundert kamen an neuen Einrichtungsgegenständen hinzu: Kanzel von Gietting und Bergström (1729), Altaraufsatz von Granberg und Hofverberg (1750) und die Sakriseitür von dem Kunsttischler Jöns Nilsson (1755). (Fig. 219 - 221).
III. Diese Kirche wurde 1760 abgerissen. Gleichzeitig wurde von dem Stiftsbaumeister Daniel Hagman eine neue errichtet. Sie war mit drei Gewölben gedeckt - einem grösseren in der Mite und östlich und westlich davon kleineren. Das Dach war hoch und nach allen Seiten gebrochen, der Eingang in der Mitte an der Südseite. Under den neuen Inventarien sind bemerkenswert: Beleuchtungsgegenstände, Textilien und ein Epitaph.
IV. In den Jahren 1848 - 49 erhielt die Architektur der Kirche ihr jetziges Aussehen. Ein weiteres Joch wurde nach Westen angebaut und der Turm hinzugefügt. ( Entwürfe: Baumeister af Trolle.)
V. 1905 und 1938 wurde die Kirche restauriert.

Summary
I. There has existed an older medieval church at Indal. About 1480 i was altered, perhaps totally rebuilt, by the rector Josephus. We know that his church had a plain rectangular plan.
II. In the 18th centrury the church was supplied with new fittings: pulpit by Gietting and Bergström (1729), altar-piece by Granberg and Hofverberg (1750), and a sacristy door by the cabinet-maker Jöns Nilson. (Fig. 219 - 221)
III. In 1760, this church was pulled down and a new one was erected by the architect Daniel Hagman. It was covered with three vaults, a larger one in the middle and smaller ones east and west of it. The ceiling is high and curbed on all sides. The entrance is situated in teh middle of the south side. Among the new fittings and furniture notice should be given to the articles for lighting purposes, textiles, and a memorial tablet.
IV. In 1848 - 49 the architecture of the church took on its present appearance. An additional compartment was built on and a tower added, all from drawings by the architect af Trolle.
V. In 1905 and 1938 the church was restored.

Tryckta källor:
Hülphers, s 94 -- Hernösandsstudier, s 112, 114, 124. - Hernösandskatalogen, nr 150, 258, 533. - Cornell, s. 66, 84. - Bygdén II s 3.
Handskrivna källor och avbildningssamlingar: B. St. Ritning till restaurering 1903 av R. Österlund.