Rigåsens
naturvärden i sammandrag

Vegetation och flora

Kartor över Rigåsen

På Rigåsen finns ännu relativt öppna marker med många av de vegetationstyper, som i takt med jordbrukets rationalisering blivit alltmer sällsynta: slåttermarker, gårdstun, dikesrenar, lövskogsbryn etc.

Ängsvegetationen är fortfarande artrik. I en för övrigt tämligen artfattig del av lanet uppträder på Rigåsen åtskilliga floristiskt och växtgeografiskt intressanta arter. Här kan nämnas topplåsbräken, piprör, fältarv, gulmåra, åkervädd och rödklint.

Den verkliga rariteten är emellertid fjällgentianan, som här växer förhållandevis rikligt. Den tillhör de av landskapets arter, som drabbats hårdast vid de lieslagna markernas försvinnande. Gentianan, som egentligen är en alpin art, var förr mer utbredd och växte i några fall ända nere vid kusten. I Medelpad återstår i dag endast två kända lokaler, av vilka Rigåsen är den rikaste och minst igenvuxna.

Slutligen kan nämnas att den i Västernorrland ytterst sällsynta varglaven växer på en av byggnaderna. Arten är inte ovanlig i Dalarna och Härjedalen, men förekommer i övrigt endast sporadiskt i landet. Även varglaven hör till de tillbakaträngda arterna då dess naturliga växtplats, talltorrakor, blivit allt sällsyntare. I vissa fall kan den också kolonisera kulturskapade lokaler rned omålat trävirke.

En resurs för friluftslivet

Det är helt klart att Rigåsens främsta värde är knutet till vegetationen och floran. Emellertid har området också goda förutsättningar att bli ett attraktivt utflyktsmål. Här finns en spännande natur- och kulturmiljö, som kan göras än mer tilltalande genom vårdåtgärder. Dessutom är det möjligt att rusta upp några byggnader som rast- och övernattningsstugor. Inte minst viktigt är att stigen, som när Rigåsen västerifrån, är vacker och i sig en attraktion. Den passerar f ö kortfiskevattnet Lövsjön. Över huvud taget utgörs omgivninyarna i stor utsträckning av strövvänliq skog med ett flertal stigar.

Skötselplan

Disposition och skötsel av mark: Övergripande mål.

Ändamålet med reservatet skall vara att i första hand främja livsbetingelserna för områdets kulturpräglade vegetation, med dess speciella torrängsflora, samt att hålla de gamla slåttermarkerna öppna och bibehålla den kulturpräglade landskapsbild som utmärker skogstorpet Rigåsen. Det geologiska underlaget skall bevaras.

Skötselområden, se karta:

  1. Slåtterintensiva torrängar med fjällgentiana och låsbräkenarter. Principen i skötseln ska vara årlig slåtter där gentianan växer och lövsly behöver hållas undan.
  2. Samma som delområde 1, men har lägre prioritet. Kan ev slås vart annat år om det av ekonomiska eller andra orsaker inte går att slå varje år.
  3. Övrig öppen och igenbuskad odlings- och slåttermark. Principen i skötseln ska vara att omradena röjs (mycket korta stubbar) eller slas årligen de första åren för att få bukt med slåtterväxten och därefter med 2-4 års intervall.
  4. Älgtuktat aspsly som hålls lågt av älgarnas vinterbete. Principen ska vara att behålla asparna som vinterfoder åt älgarna och endast avverka aspar som blivit så höga att älgarna inte förmår beta av topparna.
  5. Halvöppen mark med lovträd och enstaka barrträd i dungar eller solitärt. Principen i skötseln ska vara att behålla en karaktär av hagmark med lövträdsdungar och enstaka barrträd. Ungskog röjs bort, varvid naturliga skogsbryn underhålls och aspen hindras att utreda sig ytterligare. Husgrunderna hålls fria från uppväxande träd och buskar.
  6. Skogen på den ursprungliga ängsmarken. Principen ska vara att bibehålla och ev skapa en blandskog där lövträden dominerar på barrets bekostnad även framledes. Detta kan åstadkommas genom gallringar och små avverkningar. Skogsvårdsåtgärderna ska utföras på sensommaren-hösten for att undvika störningar på fågellivet. Gallring samordnas med annan avverkning på SCA:s marker i närheten för att förbilliga borttransporten av virket.

Disposition och skötsel av byggnader

Övergripande mål:

På Rigåsen har det funnits många byggnader. Ändamålet med reservatet är dels att bevara ett mindre antal byggnader för friluftslivets behov vid övernattning och förvaltarens behov av redskapsbodar och rastutrymmen etc, dels att bevara byggnader, husgrunder och andra kulturlämningar för att visa de kulturhistoriska sammanhangen på Rigåsen.

I samband med upprustning och rivning av byggnader enligt denna plan skall samråd ske med länsantikvarien och Sundsvalls Museum.

Byggnader enligt karta

  1. Bagarstuga. Renoveras för att användas som rast- och övernattninqsstuqa.
  2. Lada intill logen. Renoveras att användas till höförvaring och viltutfodring.
  3. Loge. Renoveras. Den kan användas för förvaring av redskap och material, samt även som undervisningslokal vid dåligt väder.
  4. Liten lada (?). Rustas upp att användas som vedbod.
  5. Gårdshuset på fastigheten 1:2. Det nedrasade innertaket rivs bort och nytt yttertak m m satts upp. Huset ska behållas och kan rustas upp invändigt, dock ej med ordinarie skötselmedel. OBS! att varglaven på husets ingångssida inte får tas bort eller skadas.
  6. Ladugården vid gårdshuset är ihoprasad och rivs. Grundstenarna lämnas kvar liksom ev skorstenen.
  7. Jordkällare vid gårdshuset. Behålles i oförändrat skick. Nytt tak läqgs på.
  8. Förfallen lada rivs eller lämnas utan åtgärd.
  9. Delvis rivet bostadshus som troligen är det äldsta. Det skall bevaras för att bibehålla den forna miljöbilden. Stugan ska i första hand användas som raststuga för manskap under skötselarbete, inventerare och markägarens folk i samband med fastighetsförvaltningen.
  10. Delvis riven ladugård. Grundstenarna behålls.
  11. Nedrasade byggnader städas bort.
  12. Se punkt 11.
  13. Stensatta brunnar töms på skräp och förses med pålitliga lock.

Nybyggnad. Vid båda raststugorna sätts nya torrtoaletter upp. Vid bagarstugan byggs en vedbod.

Friluftsliv

Övergripande mål:

Reservatet skall vara tillgängligt för allmänheten och kunna utnyttjas i undervisningssyfte.

Anordningar för friluftslivet:

Stigen mellan parkeringen och Rigåsen underhålls. Bagarstugan (1) och logen (3) upplåts till allmänheten för övernattning. Ved ska finnas i vedbodarna. (se karta)

Information och vägvisning

Vägvisare sätts upp vid tre vägskäl längs vägen från Skälgården samt där stigen utgår ifrån p-platsen vid vägens slut samt där traktorvägen utgår från östra tillfartsvägen. Informationstavlor om reservatet sätts upp där stigen från väster och traktorvägen från öster når reservatsgränsen.

Vägar

SCA har erhållit förhöjt statsbidrag för underhåll av båda tillfartsvägarna till reservatet. Den västra vägen kommer att rustas upp i samband med en tillbyggnad inom kort.

Renhållning

Varje besökare får ta med sig sina sopor till bilen själv. Stugorna städas av besökarna själva. Anslag om detta sätts lämpligen upp. Reservatet städas en gång årligen.

Märkning av reservatsgräns

Gränsmarkeringen ska utföras enligt svensk standard. Naturvårdsforvaltaren ansvarar för detta.