Skötselplan för Sundsjöåsens naturreservat

BESKRIVNING AV NATURFÖRHÅLLANDEN

BESLUT 1985-06-14

Inledning.

Naturreservatet utgörs av topplatån och delar av den branta nordsluttningen av Sundsjöåsen ner mot Indalsälven. Topplatån som utgörs av den s k Storbacken ligger 455 m ö h medan reservatets lägsta punkt vid Indalsålven ligger bara 25 m ö h. En skogsbilväg som går utefter Indalsälvens södra sida går in i reservatet ifrån väster.

Området finns beskrivet i den länsomfattande inventeringen "Urskogar och naturskogar i Västernorrlands län". Hösten 1984 detaljinventerades området och denna redovisas i rapporten "Skogen på Sundsjöåsen - en inventeringsrapport med tyngdpunkt på skogstillstånd och skogshistorik".

Skoglig beskrivning

Skogen domineras helt av granskog som ligger i åldern 80-200 år där åldersklasserna 100-120 år dominerar. Inom områdena över 400 m ö h finns även partier med relativt stort tall- och björkinslag. Skogen visar en tydlig zonering utefter sluttningen mot Indalsälven. Överst på den flacka höjdplatån finns ett mycket glest och lågproduktivt blandbestånd av gran och tall av fjällskogstyp. Här finns gott om torrakor, lågor och toppbrutna träd. Skogstypen är av frisk kråkris-ljungtyp. De övre och mellersta delarna av sluttningen är medelgoda marker där friska ristyper dominerar. De nedre delarna av sluttningen utgörs av mycket produktiva och välbestockade bestånd där ekbräcken-ristyp dominerar men där även ört-ristyper finns i de fuktiga partierna.

I speciellt sluttningens nedre del sker nu en kraftig självgallring och många rötskadade träd har och håller på att falla omkull. Det finns därför gott om nyfallna lågor. I sluttningens nedre delar kan man förvänta sig en god föryngring i de uppkomna luckorna medan föryngringen på höjdplatån är mycket dålig.

I detaljinventeringen av reservatet är detta indelat i 7 bestånd. Skogstillståndet är analyserat genom att 26 provrutor omfattande 314 m lagts ut i ett 400 x 400 meters förband. Olika provträds höjd, diameter och ålder har bestämts och förekomsten av småplantor, lågor och döda träd har räknats.

I samband med inventeringen lades också ut en permanent provyta omfattande 10 x 30 meter där samtliga träd analyserats. Denna bör kunna användas för uppföljning av utvecklingen i skogsbeståndet.

Skogliga data

Medelvärden för hela reservatet:

Skogstyp: frisk blåbärsristyp
Medelbonitet: 4,0 m3sk/ha år

Kulturpåverkan

Hela området har varit föremål för avverkning runt sekelskiftet. Avverkningarna har skett i form av såväl regelrätta kalavverkningar som mera selektiva huggningar.

I närheten av fäbodvallen har ett mindre område svedjats i mitten på i800-talen och detta område är idag det enda där tallen finns i någon större utsträckning.

Större delen av den nedre sluttningen blev troligen i det närmaste helt kalavverkad på 1870-talet. Aven uppe på platån runt fäbodvallen skedde kalavverkningar runt sekelskiftet. Områdena vid Storbacken och Svarttjärnen har däremot aldrig varit kalavverkade utan enbart utsatta för dimensionshuggningar, den senaste runt 1925.

På mellersta delen av sluttningen kalavverkades 19 ha för ca 30 år sedan. Här finns idag en gles självföryngrad ungsksog av gran. På ekonomiska kartan benämns detta område för Finnbrännan. Virket drevs då på hästbasväg ner för sluttningen och en viss lövgallring gjordes utefter vägen.

I nedersta, västra delarna av sluttningen avverkades ca 27 ha 1982 och består följaktligen av kalmark.

Att skogen är så pass orörd och urskogsartad trots att delar är mycket högproduktiva och välbestockade beror på att området tidigare varit helt väglöst. Den branta sluttningen har också varit extremt svåravverkad. Avverkningen 1982 var en försöksavverkning och genomfördes med hjälp av vinschar.

Skogen har tidigare intensivt utnyttjats som betesmark genom att byarna på norra sidan Indalsälven hade sina fäbodar här. Inom reservatet ligger Nilsbölebodarna och i närheten såväl Sunnåsfäbodar som Flyggebodarna. Mellan fäbodarna går stigar som än idag är tydliga och lättframkomliga.

Flora

Några ingående botaniska undersökningar har inte gjorts i området. I sluttningens nedre delar finns frodiga och örtrika områden där genomsilande vatten tränger fram. Ett botaniskt intressant område finns utefter Svarttjärnsbäcken. Här finns högvuxen ormbunksvegetation med majbräcken (Athyrium filixfemina), strutbräken (Matteuccia struthiopteris) och träjon (Dryopteris filix-mas). I granskogen runt Svarttjärnen finns den sällsynta och utrotningshotade laven långskägg (Usnea longissima) på sammanlagt ca 50 träd.

Inom reservatet finns några mindre myrar vilka samtliga är av fattigkärrtyp.

Litteratur

• Albertsson, Jan 1984. Skogen på Sundsjcåsen - en inventeringsrapport med tyngdpunkt på skogstillstånd och skogshistorik. Inst. för biologisk grundutbildning Umeå universitet. Rapport 1984:1.
• Simonsson, P. 1979. Urskogar och naturskogar i Västernorrlands län. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 1979:11.
• Statens Naturvårdsverk. 1982. Urskogar, Inventering av urskogsartade områden i Sverige. 3. Norra Sverige. SNV PM 1509.

Plandel

Mål för disposition om skötsel av mark

Ändamålet med reservatet är att söka bevara ett relativt opåverkat naturlandskap med urskogsartad skog och låta skogen och den övriga vegetationen utvecklas helt fritt. Inga skogliga åtgärder får därför vidtas. Skogsskyddsbestämmelserna enligt 20 § skogsvårdslagen (1979:429) respektive bestämmelserna om anläggning av ny skog på skogsmark enligt 5 § samma lag skall ej gälla inom reservatet. Marken får ej skadas genom grävningar o dyl och eventuella motorfordon får ej framföras så att marken skadas. Eventuella bränder i reservatet skall släckas.

Skogsskydd

Skogsskyddsbestämmelserna enligt 20§ skogsvårdslagen (1979.429) skall ej gälla inom reservatet. Om fara för insektsangrepp i större omfattning föreligger skall behov av åtgärder bedömas av länsstyrelsen efter samråd med skogsvårdsstyrelsen. Det åligger länsstyrelsen att vid befarad eller inträffad skadehändelse samråda med skogsvårdsstyrelsen om vilka åtgärder som skall vidtas i reservatet för att begränsa eventuell skada. Markägaren har att tåla de eventuella intrång som bekämpningsåtgärder kan innebära. Om eventuellt virke måste transporteras ut ur reservatet tillfaller detta markägaren. Förvaltaren får ersättning för normala avverkningskostnader.

Mål med friluftsutnyttjandet

Ändamålet med reservatet och skötseln är att i begränsad omfattning underlätta för allämnheten att besöka reservatet och att informera om skogens historik och nuvarande tillstånd.

Tillgänglighet

Besökare till reservatet bör kanaliseras dels via skogsbilyägen som går in i reservatet ifrån väster och som går utefter Indalsälvens södra sida dels via skogsbilvägen som går på hygget söder om reservatet. I anslutning till vägsluten anordnas parkeringsplatser.

Reservatet bör göras tillgängligt i första hand genom att gamla stigar och hästkörvägar hålls öppna.

Om det med hänsyn till andra markägare är möjligt bör det gamla fäbodstigsystemet mellan Kole-Flyggebodarna-Nilsbölebodarna-Sunnåsfäbodar och vägen öster om Storsundsjön märkas upp och hållas öppen.

Åtgärder

1. Vägvisare för enskild väg sätts upp vid avfarterna till skogsbilvägarna varifrån stigarna in i reservatet utgår. På dessa skall stå Sundsjöåsens naturreservat och naturvårdsverkets reservatssymbol.

2. Vid vägsluten anordnas parkeringsplatser och skräp från skogsavverkningarna städas bort.

3. Stigar röjs och markeras och trävägvisare sätts upp vid stigkorsningarna.

4. Informationstavlor sätts upp där stigar leder in i reservatet samt vid Parkerinqsplatserna.

5. Reservatets gränser märks ut. Ringar runt träden samt reservatssymbolen målas i vit färg.

Löpande tillsyn

Tillsyn bör ske en gång om året.

Finansieringsplan

Årligt underhåll

Tillsyn: 2 dagar

Samtliga åtgärder bekostas av staten.

Beslutskarta (53 kB)