Lidens kyrkor

H. Cornell, A. Rappe 1939

Ur Sveriges kyrkor
Konsthistoriskt inventarium
Medelpad, Häfte 2

Medelpad, Västernorrlands län, Indals tingslag, Härnösands stift, Medelpads östra kontrakt.

Lidens gamla kyrka. Exteriör från nordväst. Figur 182
Die alte Kirche zu Liden von NordWesten. Liden old church from the north-west.

Församlingshistoria
Liden och Holm bildade 1314 eget pastorat, men lades senare vid okänd tidpunkt under Indal. Sedan1889 utgöra de eget pastorat med kyrkoherde i Liden och komminister i Holm.

Fig 183. Lidens gamla kyrka. Plan och sektion (före restaureringen) Die Alte Kirche zu Liden. Grundriss und Schnitt. Liden old church. Plan and section.

GAMLA KYRKAN
Kyrkogård
Lidens gamla kyrka ligger tämligen djupt ner i den natursköna älvdalens sluttning. Bogårdsmuren är raserad, men tydliga rester utvisa dess sträckning, utefter vilken numera en granhäck är planterad. (fig 182)
Stiglucka
På södra sidan kvarstår en stiglucka av trä, knuttimrad och täckt med spåntak.
Klockstapel
Klockstapel har fordom funnits; dess plats var utanför bogården, nordöst om kyrkan. Angående dess historia kan följande noteras. En vid rysshärjningen 1721 förstörd äldre stapel ersattes 1730 med en ny sådan, varom det heter i RÄK.:"Till Byggmästaren ifrån Hudicksvald som opsatte nya Klockstapelen här wijd Kyrkian är lemnat 200 Rdl". Två år senare - 1732 - betalas 32 daler till brukspatron Krapp på Lögdö för järnspiran på stapeln.

Fig 184 Interiör mot öster. Inneres gegen Osten. Interior towards the east.

Kyrkobyggnaden
Huvuddelar
Lidens gamla kyrka består av långhus, i vars östra del koret är inrett, samt sakrsitia i norr och vapenhus i söder. (fig 183).
Material
Kyrkan är uppförd av gråsten i tämligen oregelbundna skiftgångar. Tegel har, förutom i de nu nedrasade valven, kommit till användning i fönster och dörromfattningar samt i gavelröstenas avjämning upptill. I den östra gavelspetsens telgeavjämning är ett litet grekiskt kors bildat.
Exteriör
Murar, fönster- och dörröppningar m. m. , som under byggnadens långa förfallstid lidit åtskillig skada, ha vid de senaste årens konserveringsarbeten lagats och påbättrats. Sedan sommaren 1925 är murarna utvändigt helt slätputsade i vitt.-
År 1911 täcktes kyrkan med ett nytt spånklätt yttertak. Den hade då under en följd av år stått utan sådant. - Takkamen som är genombruten med små kors bär å mitten en flöjel samt över gavelspetsen i öster ett kors.
Interiör
Innermurarna äga ännu en del sår och skador, i synnerhet efter de båda nerrasade valven. Väggfälten äro vitlimmade, vilket möjligen skedde första gången år 1746, då Jonas Granberg för sådant arbete erhöll 48 Rdl. Ställvis är vitlimningen sprucken och skadad. I äldre tid har emellertid kyrkan varit prydd med väggmålningar, troligen även valvmålningar.
Stenvalv
Långhusets inre har nu ett enkelt tunnvalv av trä. Av de nedrasade valven vilade det främre i öster på två ur murhörnen utspringande konsoler, i väster på tvenne pilastrar, vilka även utgjorde stöd åt det bakre valvet, som i väster burits av hörnpilastrar, delvis ännu bevarade. Märken efter sköldbågar synas även. Valven ha gått upp så högt, att en del av hammarbandet legat blottat nedom sköldbågarna.

	Fig 185. Interiör mot väster. Inneres gegen Westen. Interior towards the west
	Fig 186. Kalkmålningar. 1500-talets mitt. Kalkmalereien. Mitte des 16 Jarhrh. Mural paintings. Middle of the 16th century.
	Fig 187. Altarprydnaden av Jonas Granberg, 1755. Altaraufsatz von Jonas Granberg, 1755. Altar piece by Jonas Granberg, 1755.

Golv av trä, inlagt vid kyrkans konservering 1924-25.
Fönsteröppningarna, som under kyrkans förnedringstid lidit svår skada, iståndsattes vid konserveringen, varvid nischerna förminskades samt gåvos rundbågig form. Fönstren hade år 1741 utvidgats. Numera äger långhuset endast tre fönster, två mot söder och ett mot öster. Tidigare fanns även ett fönster på nordsidan, upptaget år 1760; det har emellertid vid kyrkans restaurering igensatts. Glasrutor med blyspröjs.

Vapenhus
Långhuset kommunicerar med vapenhus och sakristia genom rundbågiga, profilerade portaler med tegelomfattning.
Såväl vapenhus som sakristia utgöra senare tillbyggnader till långhuset, vilket framgår därav, att deras murar ej ligga i förband med långhusets. Troligtvis har även vapenhuset fordom haft valv, att döma av den stora mängd nedrasta tegel och bruk, som låg här före kyrkans iståndsättning. Portöppningen i vapenhusets södra mur är rundbågig och försedd med synnerligen ålderdomligt handtag av järn (deponerat från grannförsamlingen Holm). Handtaget har formen av en ring med drakhuvud, tre st. kulor och tre omtag. Diam. 16 cm. 1100-talstyp.

Fig 188, Predikstolen av Jonas Granberg. 1755 Kanzel von Jonas Granberg, 1755. Pulpit by Jonas Granberg, 1755.

Sakristia
Sakristian har haft tegelvalv med sköldbågar, som vilat på hörnkonsoler. Ett litet rundbågigt fönster i östra muren är, liksom övriga fönster, nytt vid restaureringen. I nordmuren en mindre nisch.

Kalkmålningar
För kännedom om kyrkans gamla kalkmålningar äro vi t.v. hänvisade till de fragment därav som ännu kunna studeras å övre delen av långhusets västmur, visserligen vad färgen beträffar illa medfarna av väder och vind. Man finner storblommiga ornament, rankor och bladformer av en karaktär, som med avseende på tiden tämligen väl låter sig förena med en passus i en inskrift som Hülphers (sid 110) påstår skulle på hans tid funnits i koret: "Anno 1510 blef denna Kyrkan bygd av D:no Josepho och derefter Anno 1561 målad, Gudi til ära och Hans Helgedom till prydning. Ps. 115.1". Vidare har tydligen å östra väggen funnits någon från 1600- eller 1700-talet härrörande gardindekoration (i rött) kring dåvarande altarprydnaden.

	Fig 189. Krucifix. 1200-talet. Kruzifix 13. Jahrh. Crucifix. 13th century.
	Fig 190. Krucifix. 1400-talets slut. Deposition från Holms kyrka. Kruzifix. Ende des 15. Jahrh. Crucifix. Late 15th century.

Sedan detta skrivits har vid 1928 års restaurerring de gamla kalkmålningarna framtagits och konserverats. Dessa äro dels ornamentala, dels figurala och huvudsakligen framställda i svart, rödbrunt, rött och grönt. Scenerna äro insatta i målade arkader (bladbård inom två röda linjer). Under samtliga scener sammanhängande draperimålning runt hela kyrkan (vitt med svart teckning på tegelfärgad botten). (Fig. 186)

Maria 1200-talets början. Deposition från Holms kyrka. Maria. Anfang des 13 Jahrh. Mary. Early 13th century.

1. Östra väggen kring altarfönstret. Fragment av bladmönster (svart konturmålning).
2. Södra väggen från öster:
Jacobs 12 söner framför sin fader, av vilken synes huvud, hatt och händer. Sönernas namn stå över. Därunder brunt och brunrött blomstermotiv samt två målade kolonetter, t.h. därom en man, vars betydelse ej kan utläsas.
Södra väggen över dörren: Fragment av blomstermotiv.
3. På västra väggen stort blomsterfält, uppe i bågen ganska väl bibehållet, längre ned nästan helt utplånat.
4. Norra väggen:
Västra arkaden: Rankbård (svart konturmålning).
- Därovan svaga fragment av figurscen.
Östra arkaden (över sakristidörren): Paradiset:
a) Adams skapelse; b. Evas skapelse; c. syndafallet; d. utdrivandet ur paradiset. Träden hava brunröda stammar och ljust blågröna blad. Över och under otydliga inskriftsbårder. Bland djuren i paradiset märkes bl. a. en brun enhörning.

Byggnadshistoria
Kyrkan, som ursprungligen endast bestått av en enkel, rektangulär byggnad, är tydligen tillkommen mot medeltidens slut, vilket överenstämmer såväl med den i Indal upptecknade tradition, enligt vilken även Lidens kyrka skulle vara byggd av den byggnadskunniga kyrkoherden Josefus som med den av Hülphers citerade inskriften. Vapenhus och sakristia torde ha tillfogats kort efter kyrkans bygande. - Säkerligen har emellertid denna stenkyrka haft en äldre föregångare på platsen, förmodligen av trä. Ett bevarat triumfkrucifix visar, att en kyrka funnits åtminstone på 1200-talet.
Vid den nya kyrkans byggande (1858) raserades valven i den gamla kyrkan, varefter kyrkan stod utan underhåll till 1911, då konserveringsarbeten ingångsattes. Förtjänsten om kyrkans iståndsättning tillkommer förnämligast Lars Hoflin.

Fig. 192. Maria med barnet av Hakon Gulleson, omkr. 1500. Maria mit dem Kind, von Hakon Gulleson, um 1500. Mary with child, by Hakon Gulleson, about 1500.

Inredning och lösa inventarier
Allt som bevarats av den forna inredningen, är numera återfört till kyrkan. Inredningen kompletteras dels med ett antal deponerade föremål från den gamla kyrkan i Holm, dels med en enkel, modern bänkinredning samt en trappa och baldakin till predikstolen m.m.
Altaranordning
Altardisk av trä, ny, grönmarmorerad, därbakom gömma sig resterna av kyrkans ursprungliga, av tegel murade altare. Altaruppsatsen (fig. 187), utgörande omfattning kring korfönstret, är skulpterad i trä och målad i marmorering; färgerna äro huvudsakligen blått, rött och grönt samt vitt och guld. I predallastycket upptages mittfältet av en inskrifttava, omfattad med rikt ramverk, varå överst sitta små skulpterade figurer, t. h. Kristus (med kalk) t. v. Moses (med lagtavlor); inskriften lyder: "GENOM MOSEN ÄR LAGEN GIFWEN, NÅD OCH SANNING ÄR KOMMEN GENOM CHRISTUM 10H 4,17". Altaruppsatsens sidostycken bestå av präktiga snidade rankverk samt ornerade, raka pilastrar med joniserande kapitäl. Överst keruber och sol. Framför fönstret är placerat ett kors (1928), vid vars fot ligga dödskalle och och benknotor. Före 1928 var det nedan beskrivan krucifixet (fig 189) placerat här. Altarprydnaden, som i sin nuvarande uppställning inte är alldeles fullständig, är ett arbete från 1755 av mäster Jonas Granberg. - Altarringen härrör från Holms kyrka. H.78 cm. På altaret ett bokstöd av trä med "Jehova" målat i hebreiska bokstäver på översidan. 1700-talet.
Medeltida inventarier
Madonna i skåp, stående, något skadad. I vänstra handen liljestav, på den högra armen bär hon barnet. Rätt stora rester av polykromeringen: å dräkten blått på mantelns insida, guld på dess utsida, i ansiktet karnationsfärg. Av skåpets dörrar är endast den ena bevarad (fig 194). Målningarna är starkt skadade. Utsidan är helt avskrapad. På insidans nedre hälft en bild av S Margareta; på övre hälften endast fragment. _ Lübeckarbete från 1400-talets slut. -Figurens H. 107 cm. Restaurerad 1928, varvid den förlorade dörren ersatts med en enkel trädörr.

	Fig. 193. Maria med barnet. 1400-talets slut. Maria mit dem Kind. Ende des 15 Jahrh. Mary with child. Late 15th century.
	Fig 194. Målningarna på dörren till Mariaskåpet fig 193. Tür des Altarschreins Fig 193 Door of the altar-screen fig 193

Fig 195. S:a Ursula. 1400-talets slut. St. Ursula. Ende des 15. Jahrh. St. Ursula. Late 15th century

S. Ursula i skåp. I ena handen en pil. Färger:rött, blått och guld. Inskr. på predellan:"SANKTA URSULA CÛ SODALIBUS TUIS ORA (PRO NOBIS)" (Heliga Ursula med dina följeslagare, bed för oss). H. 90 cm. Svenska arbete 1400-talets slut. (Fig 201).
Prinsessa ur S:t Göransgrupp (fig 199). Skadad. H. 44 cm. Liknar Henning von der Heydes prinsessa i Lübeck, men är ett svenskt arbete från 1500-talets början.
Madonna, frontal, sittande i romansk stol (fig 191). Barnet förlorat likaså händerna. H. 87 cm. 1200-talets början. Madonnan tillhör en fransk typ, som införts till Sverige redan på 1100-talet och sedan hållit sig populär genom ett par sekler (jmf madonnor i Viklau på Gotland samt t.ex. i Njurunda och Skellefteå). Deposition från Holms kyrka.
Madonnan med barnet (fig 192). Barnet håller i ena handen ett äpple. H.110. Arbete av Hakon Gulleson. omkr. 1500.
Krucifix av björk på nytt kors, målat rött och grönt. Ländklädet guld och rött. 1200-talstyp. Hänger nu på västra väggen, före 1928 på altarkorset. H100. (Fig 189).
Krucifix (fig 190). Skadat nedtill, där korsarmen förlorat sin evangelistsymbol. Korsarmarna, som ännu bevara några röda färgrester, siras med åt sidorna utsågade naggar, vilka utsprungligen haft förgyllning, liksom rundlarna med evangelistsymboler på korsarmarnas ändar samt den Korsfästes gloria och ländkläde. Inhemskt arbete från 1400-talets slut. H 96 cm. Hänger över sakristidörren. Deposition från Holms kyrka.
Stående S. Martin av Björk. Den nuvarande målningen, grönt, blått, vitt, gult och rött, ny men flagor av gammal färg synas under. Höger hand svärd förlorad. Svenska arbete från omkr. 1500. Dep. från Holm. H 85 cm. (Fig 196).

	Fig 196. S:t Martin. Omkr. 1500. Deposition från Holm. St. Martin. Um 1500. St. Martin. About 1500.
	Fig 197. Kors med målning av S:t Martin. 1500-talets början. Kreuz mit St. Martins bildnis. Anfang des 16. Jahrh. Cross with a portrait of St. Martin. Early 16th century.
	Fig. 198. Samma kors som fig.197 med målning av S:a Margareta. Kreuz mit St. Margaretas Bild. Cross with a portrait of St. Margareta.

Figur av björk i diakondräkt, omålad, skadad. Fastsatt på predikstolstrappans räcke. Omkr. 1530. H. 39,5 cm.
Kors av släta bräder med till stor del utplånad målning: en helgonbild å var sida, S. Margareta och S. Martin (fig. 197 och 198). Inskr. å ena sidan: "S. Margareta", å den andra "S. Martina" (sic!). Fullristad med bomärken och initialer samt årtalet 1641. Hänger i vapenhuset. Arbete från början av 1500-talet. H 67 cm.
Predikstolen
Predikstolskorgen är av samma stilkaraktär och färgbehandling som altaruppsatsen, dock till dekorationen något rikare; bladsmyckade konsoler, festoner, kerubhuvuden, evangelistbilder m. m. I pjäsens färgverkan bilda gränt, vitt, rött och guld de starkaste inslagen. Utförd 1755 av Jonas Granberg som för altare och predikstol erhöll sammanlagt 1460 dlr kmt. (fig 188)
Timglas
Enkelt timglas av trä. H 65 cm. 1700-talet.
Bänkinredning
Den öppna moderna bänkinredningen kompletteras med tvenne bänkskärmar från Holm. Gråvit grundfärg. Spegelfälten dekoreras med målade blommor. - Bänkhöjd 78 cm. 1700-talets slut.
Pyramider
Pyramider 2 st. Huvudfärgen är blågrönt, dessutom förekommer i rankorna rött och grönt. H. 195 cm. Deposition från Holms kyrka. Utförda av Jöns Nilsson i Indal 1741. Uppsatta 1928 på grönmarmorerade socklar vid korskranket.
Nummertavla
Nummertavla, fyrsidig, med ornamental omfattning i blått med förgyllning. H 98 cm. 1700-talet
Nattvardskärl
Vinkanna av tenn med lamm på locket. Inga stämplar. H. 30 com. 1700-talet. - Oblatask av rödmålat trä. H.10 cm.
Dopskål
Dopskål av tenn. Två grepar. Stämplar: Tre kronor. - C F B.
Textilföremål
Kalkkläde av röd sammet med broderier. 30x30 cm. 1700-talet.
Två håvar av brun sammet. 1700-talet. Den ena "GIFWEN AV CRI(STINA) OLOFSDOTER I ÅSEN Å LIDEN (17)10".

	Fig 199. Prinsessa till S:t Göransgrupp. 1500-talets början. Prinzessin aus der St.Georgsgruppe. Anfang des 16. Jahrh. Princess from a St. George group. Early 16th century.
	Fig 200. Diakon. Omkring 1530. Diakon. Um 1530. Deacon. About 1530.

Ljusredskap
Medeltida ljuskrona av järn med en ursprunglig ljuspigg och 4 sek. ljuspipor. Slät ring med uppstigande liljor. Nedtill en krans med hängande löv. Ringens Diam. 31 cm. - Ljuskronor av malm, 2 st: 1) Åtta ljuspipor i två varv. Enl inskr, "GIFVEN TILL HOLMS KYRKA / AV BORGAREN OCH SKEPPAREN / LARS SEDIN, I TESTAMENTE / EFTER DESS AVLEDNE KÄRA MAKA / HUSTRU BRITA HOLM" samt "FÖRFÄRDIGAD I SUNDSVALL AV / CARL ISAC LINDERBERG / ÅR 1788" H. 85 cm. Deposition från Holms kyrka. - 2) Åtta ljuspipor; upptill en allegorisk kvinnlig krönfigur. Påskrift "DANIEL IONSON" H. 54 cm. Deposition från Holms kyrka.
Två par lampetter av mässing, drivna och punsade. 1) Hjärtformiga; ornament i rococo. Märkta med initialer: "E.P.S M.I.D. Ao 1755" H.37 cm. - 2) Vanlig form. På den ena står:"JÖNS HOLMER 1709" och på den andra: "MARGARETA AEDENIA 1709" (Jöns Holmer, rådman i Sundsvall, gift 1705 med Margareta, dotter till kyrkoherden Olaus Aedenius i Indal och Liden.) - H. 69 cm.
Två medeltida ljusstavar av trä. Spiralrefflade skaft, ljusfästen av vanlig enkel form. Av den ursprungliga bemålningen endast något litet bevarat (rött och guld). - L. resp. 214 och 119 cm. (den senare avbruten)
Ljusstakar av tenn, 2 st.; refflade skaft, enkla. Stämplar: 1. Tre kronor. 2. Bock med ros. 3. VB 2.
Värja från 1600-talet. Kavlen lindad med läder. L 97 cm.
Bajonett, treeggad, avbruten med inskriften:"NE ME REMETTEZ POINT SANS HONNEUR - NE ME TIREZ PAS SANS RAISON" - L. 56 cm. - Skänkt 1893.

Fig 201. Figurer ur ett altarskåp. 1400-talets början. Figuren aus einem Altarschrein. Ende des 15. Jahrh. Figures from an altar-screen. End of 15th centrury.

Oblatjärn med kors å formarna. L.84 cm. 1400-talet.
Indals Herdaminne, ettbladstryck på papper i enkel ram. (Jmf Indal).
Sorgekväde vid Anna Margareta Drakes bortgång. Ettbladstryck på papper. Stockholm, Grefingska Tryckeriet 1770. Svart träram med glas. H.40, B.32. Såsom prov må andra versen citeras.

"AT RASKE HJELTEN PÅ SITT FÄSTE
AF DÖDEN HASTIGT FÄLLES NER,
nÄR FATTIG USLING FÅFÄNGT BER
OM FLYTTNING SNART UTUR SITT NÄSTE,
AT BÄTTRE LIF FÅ TAGA AN.
SÄG OM DET WISHET KALLAS KAN?"

Fig 202. Lidens nya kyrka, exteriör från söder. Die neue Kirche zu Liden von Süden. Liden new church from the south.

NYA KYRKAN
Kyrkogård
Till nya kyrkan leder på västra sidan en stigande, terasserad uppgång. Kyrkogården, som i senare tid blivit utvidgad (huvudsakligen åt norr och väster), har nämligen här innanför den nya muren bibehållit den gamla med dess stentrappa. Troligen samma förhållande i öster - i så fall betyda de innanför befintliga murdelarna endast senare utschaktning. I norr är gamla muren ej längre synlig. Tekniken är överallt gråsten i kallmur. I nya bogården äro ingångar på västra och norra sidorna. Stolpar av sten med stenkulor; grinden av svartmålat smide.

	Fig 203. Lidens nya kyrka. Sektion. Die neue Kirche zu Liden. Lägsschnitt. Liden new church. Logitudinal section.
	Fig 204. Lidens nya kyrka. Plan. Die neue Kirche zu Liden. Grundriss. Liden new church. Plan.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan består av klocktorn, strot rektangulärt långhus och polygont kor (fig 204).
Material
Byggnadsmaterialet är gråsten med tegel i fönster och dörromfattningar m. m. I korets övre étage har däremot trä kommit till användning.
Exteriör
Yttermurarna äro vita, slätputsade samt försedda med skråkantad putssockel av grå färg. Takte är täckt av svartmålad plåt; spetsarna på tornets hörntoureller kopparklädda.Tornet är krönt med en åttasidig, genombruten lanternin. Det är i det yttre avdelat i tre våningar, åtskilda genom listeverk. I tornet är kyrkans västportal med stor stentrappa. Dörrnischens övre del upptages av ett infällt fönster. Nedervåningen har på nord- och sydsidorna fönster av samma typ som långhusets södra. I mellanvåningen rundfönster. På västfasaden ett fällt med inskr.: "BYGGD UNDER KON^G OSCAR D.1^STES 14^DE REG^S ÅR 1858" - Under de med kors avslutade gavelformerna urtavlor.
Långhusets nord- och sydfasader begränsas åt sidorna av hörnförkroppningar och följas upptill av ett listverk, som fortlöper runt hela kyrkan. På nord- och sydfasadernas mitt risaliter, vilka avslutas med gavlar. Portalnischerna äro av samma typ som den nyss beskrivna i västra portalen. Över portalerna fält med inskrifter; i söder "KOMMEN OCH LÅTEN OSS GÅ UPP PÅ HERRANS BERG ES. 2 CAP.", i norr: "GUD VI FÖRBIDA DIN GODHET I DITT HELGA TEMPEL PS. 48. V 10". På varje fasad sex fönster i rundbågiga nischer.
Korpartiet är uppdelat i en undre polygon del med tre fönster av gängse typ och en övre, halvcirkelformad del i trä med rundbågiga fönster.

Interiör
Tornet inrymmer kyrkans vapenhus, som har slätputsade väggar och golv av trä. Från första tornvåningen kommer man in i trapphusets övre étage bakom orgelläktaren. Från andra våningen är ingång till kyrkans vind. Trappor leda på södra och västra sidan upp i tredje tornvåningen, som utgör klockrum.
Trapprum
Långhusets västligaste del upptages av ett vid restaureringen år 1921 inbyggt trapprum, målat i brunt och vitt, skilt från kyrkorummet genom träväggar.
Långhus
Själva kyrkointeriören karakteriseras genom de tämligen originella anordningar, varmed långhuset i öster anslutits till koret: den imposanta golvförhöjningen, de i nord- och sydöstra hörnen resta läktare, vilka uppbära den djupa tunnvälvda båge varmed långhusset avslutas mot det förhöjda högkoret. Sedan restaureringen omfattas även orgeln i väster av en motsvarande bågform.
Innermurarna äro strukna i slät puts av vit färg, nedtill en grönmarmorerad bård med avslutande brungrönt vågkyma. Golvet är av trä; åt öster mellan läktarna förhöjt med 2 trappsteg. Långhuset är täckt av ett ljusblått, putsat tunnvalv. Kraftigt framspringande, profilerad taklist (av trä). - Korbågen har i målning imiterade kasetter.
Kor
Fyra trappsteg föra upp i det höga koret (fig 207). I sin inre resning avdelas detta genom ett ståtligt, av korintiska kolonner buret entablement; de klara och skarpa färgerna i den övre delen kontrastera i viss mån mot de dunklare gröna, violetta och gyllene tonerna i den undre. - Murarna äro behandlade i slät puts med målning, upptill fält med perspektivistiska målningar, framställande en pelargång. Övre étagen har, som ovan nämnts, halvcirkelformigt avslutad plan; i det inre har man genom en målad takrundel eftersträvat illusion av en fullständig cirkelbåge för en åskådare nere i kyrkorummet. Taket är platt, vitstruket; i takrundelns mitt en medaljong med allegoriska figurer; ängel med kors, ängel med gissel och svärd.
Sakristia
Sakristian har slätputsade väggar. I nordöstra hörnet en öppen spisel med årtalet 1921.

Byggnadshistoria
Två blad ritningar till Lidens nya kyrka, signerad av arkitekten C. J. E. Söderlund år 1854, förvaras i kyrkoarkivet. Dessa ritningar har man emellertid ej i allo följt; en viss roll synes vid dessa omändringar kyrkans byggmästare J.Nordell hava spelat. Så t.ex. beslutes, enligt Sockenst. prot. av 16 nov 1856, ändring av tornhuven till överenstämmelse med Nordells projekt till torn i Bräcke. Icke heller är Söderlund mästare till kyrkans ståtligaste parti, det originella och rikt utsmyckade koret; å hans ritningar står altaret mot en halvhög skärmvägg i flykt med långhusets östmur, och därbakom ligger en polygon sakristia, vars fönster synas från kyrkanovan skärmväggen - nuvarande kolonnordning och inbyggda sidorum saknas. Däremot förmäler ett protokoll av 26 juli 1856 §2: "Socknemännen antogo med acclamation den af her Kyrkobyggmäster J. Nordell föreslagna förändringen av Högkorets öfverdel, enligt i utkast företedd ritning". - Även i åtskilligt annat, t. ex. bänkinredningen, har man avvikit från den ursprungliga planen. - Byggnadsåret var 1858.

Fig 205. Interiör mot öster. Inneres gegen Osten. Interior towards the east.

År 1921 genomgick kyrkan under arkitekten O. Hökerbergs ledning en restaurering. Därvid inbyggdes ett trapprum i långhusets västligaste del - orgelläktaren hade i sitt gamla skick visat sig alldeles för stor. Modernt uppvärmningssystem infördes. Puts, färger och dekoration förnyades.

Fig 206. Interiör mot väster. Inneres gegen Westen. Interior towards the the west.

Inredning och lösa inventarier
Altaranordning
Altaret är grönmarmorerat och uppbär ett kors med sveptäcke i förgyllning. - Den genombrutna altarringen är även behandlad i marmorering och förgyllning och överkant och pall stoppad med röd plysch.
Predikstol
Predikstolen, som är anbragt invid läktaren på norra sidan, består av korg och baldakin. Den förra har 4 fält med symboliska emblem (törnekrona, lagtavlor, svärd, hammare, bok, basun, mitra, nyckel, spira, kors, ankare, hjärta), allt i förgyllning mot blågrå grundton.
Övrig inredning
Bänkinredningen är sluten, målad i blågrön färg med nummer i speglarna. Bänkarnas H. 92 cm.
Korläktarnas tak med tillhörande entablement uppbäras av en fri och två engagerade kolonner, grönmarmorerade med förgyllning. Orgelläktaren vilar på två rader kolonner om sex i var, alla på podier. Samma kolonntyp som på korläktarna. Orgelfasaden är sirad med lyra palmetter m. m. All fast inredning målad i samma blågröna färg, ornament förgyllda.
Nummertavlor
Nummertavlor, 2 st., ovala på podier. Ramen utgöres av bladkrans med festoner och palmkvistar. H 135 cm.
Nattvardskärl
Kalk av silver, inuti förgylld. Goudronnerade vulter å fot och skaft. Stämplar: 1. 0 5(=1862) 2. O. A. F. (=O. A. Fernquist, mästare i Sundsvall från 1847). H.27 cm. - Tillhörande patén. Diam. 16 cm. - Vinkannor, 2 st., av vitmetall, märkta "Ebenezer Parker & Company Birmingham". H24 cm. 1800-talet. - Oblatask av tenn med punsade bladornament. Inskr. på locket: "TILL LIDENS KYRKA GIFWEN AF P. BACKMAN OCH B.I. RISSER 1828" H 7 cm.
Ljusredskap
Ljuskronor, 2 st av mässing. 1) Inskrift på kulan:"MATTIAS JONSON BERGSTRÖM OCH HANS / KIÄRE HUSTRU ANNA W(E)TTER FÖRÄRAD /DENNA LJUSKRONA TILL LIDEN SOKIEN /KIÖRCKIA ANNO 1709". - 2) 3 varv ljuspipor om 8 i varje. Inskr.: "PÅ /LIDENS FÖRSAMLINGS BEKOSTNAD/UNDER KRONOLÄNSMAN LAR JONSSONS SKAFFANDE / BLEF DENNA LJUSKRONA FÖRFÄRDIGAD / AF N.P. LINDERBERG I SUNDSVALL 1849". Ljuskrona (över altaret), liten, i empire, 5 ljushållare.
Lampetter, 6 st., av mässing, med 3 ljushållare; drivet och punsat arbete, nytt. 4 st. skänkta av Brita Isakson enl. inskr. H. 76 cm.
Ljusstake, sjuarmad, av mässing, ny. H 63 cm. - Ljusstakar, 2 st., av mässing med 3 ljusarmar. H. 40 cm.
Textilier
Mässhake av svartbrun sammet med silvergaloner. Ryggvåden L. 188 cm.
Kalkkläde av svart sammet med silverfrans och silverkvistar i hörnen. Storlek 45x45 cm. "GIFVET AF M. ORRSTADIUS TILL LIDENS KYRKA 1863""
Håvar, 2 st., av violett sammet med guldbroderier, moderna.
Klockor
Två klockor, en större och en mindre. På storklockan följande strof (av Wallin): "VID KLANGEN AV MIN RÖST / MÅ SÄKRA HJERTAN RÖRAS / BETRYCKTA FINNA TRÖST / FÖRFÖRDA ÅTERFÖRAS / SIG SAMLE VID MITT LJUD / TILL SENSTA EFTERTID / ETT FOLK, SOM TACKAR GUD / FÖR FRIHET, BRÖD OCH FRID".
Å andra sidan: "PÅ LIDENS FÖRSAMLINGS BEKOSTNAD / OMGJUTEN OCH TILLÖKAD ÅR 1872 / AF / N. P. LINDERBERG I SUNDSVALL / DÅ / L.P. WESTERLUND VAR COMMINISTER / ANDERS ISACSSON I DACKE OCH OLOF ÅMAN I ÅSEN / VORO KYRKANS FÖRESTÅNDARE". H 87, diam. 100 cm. - Lillklockan har följande inskr.: "DENNA KLOCKANS KLANG OCH LJUD / LOCKAR SYNDARE TILL GUD / TILL HANS HUS OCH HELGA ORD / TILL HANS DYRA NATTVARDSBORD / TIL AT BEDJA MORGON QVÄL / OM AT BLIFWA EWIGT SÄLL / TIL AT TÄNCKA PÅ SIN DÖD / SAMT FÖRLOSSNING AV ALL NÖD / TIL AT TACKA FÖRST OCH SIST / FRÄLS OSS HERRE IESU CHRIST".
Vidare läses: "DENNA KLÅCKA BLEF KIÖPT I STOCKHOLM / ÅR 1729, FÖR 900 DAL: KOP^MT OCH VÄGDE I SKIEP /10 LIS^P 12 MAR^K BLEF SÖNDERSPRUCKEN ÅR 1768 I IULII MÅNAD / OMGUTEN UTI AUGUSTI SAMMA ÅR MED LIDENS FÖRSAMLINGS / OMKOSTNAD, KÜRKOHERDENS PETRI LANGS COMMI - PETRI BERGLUNDS / SAMT KYRKOWÄRDARNAS DAWID UNESSONS I KREKLE OCH PER PERSSONS / PÅ BACKENS OMSORG WÄGER N /SKEP: 16 LIS^P 2 MAR^K OMGUTEN I SUNDSVALL AF CARL IAC. LINDERBERG". H. 71, Diam. 80 cm

Fig 207. Koret. Der Chor. The choir.

Sammanfattning

I. En kyrka, euru av okänt utseende, fans åtminstone på 1200-t. Dit hörde ett unggotiskt krucifix. En romansk madonnabild av den franska Viklaumadonnans familj är deposition från Holms kyrka.
II. En ny kyrka byggdes enl. en nu förlorad inskrift av "Dominus Josephus" (den å s. 254 nämnde kyrkoherden i Idals Liden) 1510. Den bestod av ett enkelt rektangulärt långhus till vilket det strax därpå byggdes vapenhus och sakristia. Från denna tid stamma bilder av S:ta Ursula, madonnan, altarskåpsfigurer m. m., allt inhemskt arbete, till stor del ur Hakon Gullessons verkstad.
III. 1561 försågs kyrkan med muralmålningar, vilka 1928 avtäcktes och konserverades.
IV. 1755 får kyrkan ny inredning, bl. a. altaruppsättningar och predikstol, arbete av bildhuggaren Jonas Granberg.
V. 1858 byggdes nya kyrkan en stycke från den gamla, vars valv samtidigt raserades. Arkitekt: C.J.E. Söderlund, koret dock efter ritning av byggmästare J. Nordell.
VI. 1921 restaurerades nya kyrkan.
VII. 1924 - 28 återställes gamla kyrkan, som nu är kyrkomuseum. Inredningen kompletteras genom depositioner från Holms kyrka.

Zusammenfassung
I. Spätestens im 13. Jahrhundert gab es in Liden eine Kirche, über deren Aussehen jedoch nicht bekannt ist. Dorthin gehört ein neugotigotisches Kruzifix (Fix 189).

II. Laut einer jetzt verlorener Inschrift wurde 1510 von " Dominus Josephus" (Pfarrer in Indals Liden) eine neue Kirche errichtet. Si bestand aus einem einfachen rechteckigen Langschiff, an welches bald darauf Vorhalle und Sakristei angebaut wurden. (Fig 182-185). Aus dieser Zeit stammen Bilder der Hl. Ursula, die Madonna, Algarschreinfiguren u.a., alles schwedische Arbeit, zum grossen Teil aus Hakon Gulleson Werkstatt. (fig 192-201).

III. Im Jahre 1561 wurde die Kirche eine neue Einrichtung: Altaraufsatz (Fig 187) und Kanzel (Fig. 188), eine Arbeit des Bildhauers Jonas Granberg.

V. Ein Stück entfernt von der alten Kirche, deren Gewölbe gleichzeitig abgebrochen wurden, errichtete Architekt C.J.E. Söderlund im Jahre 1858 eine neue Kirche (Fig 202-207).

VI. Die neue Kirche wurde 1921 restauriert.

VII. 1924-28 wurde die alte Kirche wiederhergestellt. Sie dient jetzt als Kirchenmuseum. Die Einrichtung wurde durch Leihgaben aus der Kirche zu Holm ergänzt.

Summary
I. At any rate in the 13th century there existed at Liden a church, the appearance of which, however, is unknown. A neo-Gothic crucifix (fig 189) is connected with this church.

II. According to an inscription, which is now lost, there was erected, in 1510, a new churh by "Dominus Josephus" (rector of Indals Liden). It consisted of a plain rectangular nave, that was soon afterwards enlarged by a porch and a sacrity (fig 182-185). From this time, date, inter alia, sculptures of St. Ursula, a madonna, and altar screen figure, all of Swedish workmanship, to a great extent from Hakon Gulleson's workshop. (Fig. 192-201)

III. In 1561, the church was supplied with mural paintings, disclosed an preserved in 1928 (fig 186).

IV. In 1755 new fittings were provided: altarpiece (fig 187) and pulpit (fig 188) by the sculptor Jonas Granberg.

V. In 1958, a new church was built, by the architect C.J.E. Söderlund, a little further from the old one, the vaults of which were at the same time pulled down. (Fig 202-207)

VI. The new church was restored in 1921.

VII. In 1924-1928 the old church was restored. It now serves as a church museum. The fittings have been completed by objects from the church at Holm, deposited there.

Tryckta källor: Hülphers, s. 101 - Härnösandsstudier, s 114 - Hernösandskaalogen passim. - Lars Hoflin, Lidens Gamla kyrka. Sundsvall 1917. - Cornell, s. 66, 83,85 - Bygden, II, s 3.

Handskrivna källor och avbildningssamlingar: A.T.A. Berättelse rör 1928 års konserveringsarbeten i Gamla kyrkan. - B. St. Ritning till ny kyrka av J.E. Söderlund 1854.

Kyrkans arkivarier: I arkivbyggnad i prästgården. Ritningar till ny kyrka av C.J.E. Söderlund 1854, två blad. Räk. (särskilt 1855 -59). Prot. (särskilt i juni, 26 juli och 16 nov 1856).